CAMILLA SUNDBERG » BRÖLLOPSFOTOGRAF GÖTEBORG // WEDDING PHOTOGRAPHER GOTHENBURG // BRÖLLOPSFOTOGRAF SVERIGE // WEDDING PHOTOGRAPHER GOTHENBURG

INFO

BURNINGHOUSE0113

Ja, det där är jag i nötskal. Det finns nog inte så mycket mer att tillägga. Förutom att filmerna och kniven inte har något med varandra att göra. Jag skär mest lök med kniven. Faktiskt.

 

Så här går det till om ni vill ha mig som bröllopsfotograf:

Vi bestämmer att ses över en fika. Jag har tränat innan vi ska träffas och kommer klädsamt eftersvettig (läs: helt rödmosig). Chansen att jag kommer i mjukisbyxor är överhängande. Jag älskar mjukisbyxor. Jag står för det.

Vi köper något att äta. Jag väljer det chokladkladdigaste som finns. Sedan sätter vi oss ner och pratar om allt mellan himmel och jord. Vart tar alla strumpor vägen? Varför köper man lösgodis som man egentligen inte vill ha? Vad är Paleo? Är det Crossfit att gå i trappor? Varför blir de aldrig färdiga med vägarbetet i Göteborg? Varför heter det att hitta sig själv när man liksom funnits här hela tiden? Är chokladdoppad bacon det bästa som hänt sedan rostat bröd? Osv.

Ni berättar om er. Jag berättar om mig. Vi pratar om ert bröllop. Ni säger lite försiktigt att jag har choklad runt munnen.

Seriöst. Ni MÅSTE säga om jag har choklad runt munnen! Eller något mellan tänderna. En gång satt jag framför ett brudpar i en och halv timme med uppknäppt blus (fyra knappar hade gått upp) och visade hela bh:n och de sa ingenting. INGENTING! Vänligen meddela mig om detta inträffar. I och för sig har jag alltid haft tröja sedan dess, så det blir nog inte aktuellt. Men ändå.

Vi vinkar hejdå. Hörs lite på mail ibland.

Och plötsligt är det bara några dagar kvar. Peppen!

Om ni gifter er utanför Göteborg kommer jag på fredagen. Jag kollar alltid av platsen noga innan så jag är väl förberedd. När vi ska fota porträtt behöver vi inte gå runt och leta efter ett bra ställe.

Jag tänker inte gå in närmare på hur jag jobbar under en bröllopsdag, men jag kan säga så här:

Jag är en stalker. En snäll stalker. Det är ingen som tycker att det är särskilt bekvämt att ha en kamera i ansiktet. Definitivt inte jag. Det fina med att vara med en hel dag är att till slut kommer ni inte ens märka att jag är där.

Jag dyker upp på frisörsalongen eller hemma hos er eller var ni nu är och sedan är jag bara där. Smyger längs med väggarna. Kryper lite på golvet (dock inte i kyrkan). Det händer att folk tar kort på mig in action. Jag bjuder på det.

bröllopsfotograf oslo

Man måste vara lite synsk när man fotar bröllop. Se saker innan de händer. Jag letar efter ögonblick; det är de som gör dagen. Inte snittarna. Inte dekorationerna. Inte närbilder på ringarna. Jag är där. Hela tiden. Inga konstiga poser. Inga konstlade leenden. Jag kommer aldrig be er titta in i kameran och le. Jag kommer aldrig be er göra ett hjärta med händerna eller knäböja. Om ni känner att det är den typen av bilder ni vill ha är jag nog inte fotografen för er. Men jag gissar att ni inte vill det. Då hade ni nog inte ens läst så här långt.

Jag kramar er hejdå vid midnatt. Jag smyger med en tårtbit ut. Är jag i Göteborg tar jag taxi hem och kraschlandar i säng. Befinner jag mig i en annan stad tar jag en taxi till hotellet och kraschlandar i säng.

Ni får ett bildspel som sammanfattar dagen ett par dagar efter bröllopet. Resten av bilderna kommer efter 2-3 veckor.

Ja. Det var det.

Känns lite vemodigt att skiljas åt nu när vi lärt känna varandra så bra. Jag hatar farväl.

Jag säger som Håkan Hellström: Vi kanske ses det finns en chans? På någon spårvagn någonstans?

Hej så länge!

Ni: Jaha och var har du prislistan då?

Jag: Det är det som är det fina. Ni mailar mig och berättar lite om er själva. Sedan skickar jag en offert med info samt ett recept på chokladdoppad bacon.

Ni: Det låter rimligt.

Jag: Använd formuläret där uppe *pekar*

Ni: Jo, vi förstod det. Förresten är din gylf öppen.